Att gå på vinprovning handlar om att beakta smaker och aromer. Det är en trevlig kväll fylld av nya intryck. Vinets värld har en lång tradition som entusiastiska experter guidar dig genom. Kvällen kan utgå ifrån olika teman däribland olika viner från samma druva, viner från ett specifikt vinland eller mat och vin i smakfulla kombinationer. Tillsammans reder man också ut begrepp som dekantering, bouqet och ekfatets betydelse. Vinprovning är en rolig present att ge bort, både till andra eller dig själv. Själva provningen brukar delas upp i fyra steg där man inledningsvis betraktar och doftar för att sedan smaka och sammanfatta sin bedömning.
Glas för glas
Under en vinprovning bör de lättare vinerna komma först eftersom smaken av de mer fylliga kan stanna kvar och ta över smakupplevelsen. Man ska även ha försökt undvika parfym och andra starka dofter liksom kryddstark och söt mat under dagen eftersom detta kan döva intrycken och störa den tydliga smaker av vinets karaktär. För det första steget, betrakta, är det bra med en vit duk som underlag. Här bildar man sig en uppfattning om vinets nyans och klarhet. Yngre rödviner brukar beskrivas som blåröda medan mogna, röda viner ofta har en tegelröd kant. Vitviner kan skifta mellan bärnstensfärgade och helt klara.
När man sedan ska dofta på vinet ska innehållet i glaset snurras. På så vis tillsätts syre och dofterna frigörs och koncentreras i kupan ovanför själva vinet. Därför är många vinglas päronformade där kupan smalnar av upptill eftersom vinets bouqet bevaras längre i glaset. Vana vinprovare har tränat upp sitt doftsinne och kan här ibland känna skillnad på om vinet är ungt eller moget. Likaså kan vissa avgöra vilken druvsort vinet är gjort av. För den nyare vinprovaren räcker det med att försöka fastslå om vinets arom är kryddig, fruktig eller blommig.
När det sen är dags för att smaka på vinet ska vinet hållas kvar en stund i munhålan för den rikligaste smakupplevelsen. Man kan även försöka syresätta vinet genom att försiktigt dra in luft och sedan andas ut genom näsan. Därefter försöker man bestämma den mest dominerande smaker. Vinets strävhet brukar framträda i gommen medan syrligheten brukar kännas i sidorna av tungan. Vinets serveringstemperatur spelar stor roll för smakupplevelsen, där en för hög temperatur kan överdriva känslan av sötma och fyllighet. Vid en för låg temperatur får syran istället en framträdande roll. Därefter kan vinets eftersmak diskuteras och försöka fastlås. Man brukar säga att ett vin med lång eftersmak ofta är av bättre kvalitet. Därefter antecknar och sammanfattar man sin bedömning och smakupplevelse för att jämföra med de kommande vinerna.